Det är inte ofta jag har träningsverk, speciellt inte efter att jag ha ridit. Men efter gårdagen dressyr pass på ridskolan på hästen Minna så ha ja ganska ont på insida av låren. Hon är raka motsatsen till min lilla prins i hagen. Hon är rätt liten kring 145 cm tro ja, bred uppe på ryggen, rätt sur, rätt lik en nordsvensk brukshäst fast i ponny format.
Men det är otroligt nyttigt att rida andra hästar, å kul att träffa så många glada hästtjejer :D
Just ja, kanske inte har berättat det. Ja ha börjat på ridskola i Sikeå :) Jag rider varje tisdag mellan kl 19:40-20:25. Än så länge har jag ridit där två gånger, enbart på Minna. Man rider samma häst två ggr. Jag trivs super bra i gruppen och med tränaren.
Målet är att jag ska kunna ta dit min egen prins i gruppen sen. Men först måste jag repa på kunskapen lite, jag ha typ glömt allt :P
Berättar mer sen ;)
Slutar nu, hörs sen!
onsdag 10 oktober 2012
torsdag 27 september 2012
måndag 24 september 2012
Usch...
... och fy. Va jobbigt det var att gå in på fb idag å faktiskt inse att man mist en vän. Jag har inte umgåts så mkt med Jocke nu på slutet. De blev så när jag flyttade till R-fors å han flytta hem till Bredträsk efter skolan. Då tappa vi lite av kontakten. Nu kan ja inte påstå att vi va bästa vänner å sa precis allt till varandra. Men vissa perioder skicka vi rätt mkt sms till varandra å pratade, vi hade hyfsad kontakt.
Ett tag tro jag Jocke ville mer med oss. Men jag ville inte det, jag ville ha kvar honom som vän i mitt liv och därför nekade jag honom. Nu är detta många år sedan, vi va unga då :) Jag vet att då ville Jocke verkligen ha en tjej men jag var inte den för honom. det tog ett tag för honom, men till slut hittade han en tjej. Min bästa kompis syster, hon är oxå min bästa kompis fast på den tiden vare mer "uppdelat". Jag tyckte det blev fullträff då :) Han hittade en tjej som älskade honom och han älskade henne. Jag kunde umgås med dem båda och det kändes hur bra som helst.
Vi har många minnen tillsamman, jag har många minnen. Många fester som vi delat, många bakisdagar, några nya år har vi firat in.
Ja, än fast vi inte umgicks på slutet så är det ett tomrum som inte går att fylla igen. de kommer alltid att vara tomt där. Han har lämnat oss.
Jag börjar lipa så fort jag tänker tanken om honom. Antingen är jag en väldigt känslig person eller konstig. Vi har ju inte umgåts på länge men ändå känns det jätte tungt detta. Beskedet att det var helt underbara, lite blyga, värdigt snälla Jocke som gått bort.
Åhh, jag kan bara tänka mig hur det känns för familjen. Jag lider verkligen med dem. Att förlora ett barn, syskon, barnbarn, kusin, sin fästman, arbetskollega, ja allt. Hur fruktansvärt det måste kännas. Jag har sälj förlorat många i släkten men ingen så ung. Inte vad jag kan minnas iaf.
Jag vill ge dem styrkekramar så att dem klarar sig igenom denna svåra tid det har framför sig. Kämpa vidare för familjen som finns kvar. Det är jag säker på att Jocke hade velat.
Jocke, du är otroligt saknad. Ingen kan fylla tomrummet du lämnat efter dig!! Vi älskar dig!! Kramar
Ett tag tro jag Jocke ville mer med oss. Men jag ville inte det, jag ville ha kvar honom som vän i mitt liv och därför nekade jag honom. Nu är detta många år sedan, vi va unga då :) Jag vet att då ville Jocke verkligen ha en tjej men jag var inte den för honom. det tog ett tag för honom, men till slut hittade han en tjej. Min bästa kompis syster, hon är oxå min bästa kompis fast på den tiden vare mer "uppdelat". Jag tyckte det blev fullträff då :) Han hittade en tjej som älskade honom och han älskade henne. Jag kunde umgås med dem båda och det kändes hur bra som helst.
Vi har många minnen tillsamman, jag har många minnen. Många fester som vi delat, många bakisdagar, några nya år har vi firat in.
Ja, än fast vi inte umgicks på slutet så är det ett tomrum som inte går att fylla igen. de kommer alltid att vara tomt där. Han har lämnat oss.
Jag börjar lipa så fort jag tänker tanken om honom. Antingen är jag en väldigt känslig person eller konstig. Vi har ju inte umgåts på länge men ändå känns det jätte tungt detta. Beskedet att det var helt underbara, lite blyga, värdigt snälla Jocke som gått bort.
Åhh, jag kan bara tänka mig hur det känns för familjen. Jag lider verkligen med dem. Att förlora ett barn, syskon, barnbarn, kusin, sin fästman, arbetskollega, ja allt. Hur fruktansvärt det måste kännas. Jag har sälj förlorat många i släkten men ingen så ung. Inte vad jag kan minnas iaf.
Jag vill ge dem styrkekramar så att dem klarar sig igenom denna svåra tid det har framför sig. Kämpa vidare för familjen som finns kvar. Det är jag säker på att Jocke hade velat.
Jocke, du är otroligt saknad. Ingen kan fylla tomrummet du lämnat efter dig!! Vi älskar dig!! Kramar
söndag 23 september 2012
Vila i Frid Jocke!
Några bilder till minne av dig, Joacim "Jocke" Strinnholm. Allt känns så konstigt, helt obeskrivligt konstigt. Jag fick chansen att lära känna dig, jag har sett dig skratta, gråta, vara arg, ledsen, besviken, ja, jag har sett växa inom dig själv, sett dig utvecklas. Nu, nu finns du inte med oss längre, ja kan fortfarande inte smälta det. Mina tankar går till din familj. Styrkekramar till dem alla! Älskade Jocke du är verkligen saknad, än fast vi inte hann träffas så mkt på slutet Gången vi sågs inne på H&M. Den gången vi stanna och prata med varanda kommer jag aldrig att glömma! De sensate gången vi pratade med varandra. Vila i Frid underbara du!! Kramar
fredag 14 september 2012
fredag 31 augusti 2012
tisdag 28 augusti 2012
Tiden går...
...fast tiden står stilla! De känns som de iaf, klockan tickar och tickar, timmarna går, dagarna går och veckorna går. Men jag då? Jag står och trampar på samma ställe fortfarande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)